Lee Charters-Rowe

Från att prokrastinera till att äntligen sätta igång. Skaffade hönsnät och kokade mer klibb för att underlätta och förbereda för mig själv till när jag väl skulle köra igång. Att få landa i att det är ok att känna sig omotiverad och istället göra annat har vart viktigt för mig. Lika viktigt som allt annat i processen. Känner mig tryggare och mer motiverad efter att ha samlat tankarna och hämtat inspiration, rätt inspiration. I början av processen roffade jag till mig all inspiration men blev nog mer förvirrad och osäker. Tänker att det ofta ser ut på det sättet, att inspiration kommer först i en process för att sedan kristalliseras till något eget, men som nu var det ny inspiration som krävdes för att få motivation och fortsätta. Processen är mer cirkulär än linjär,tar nya vägar och börjar om flera gånger. Oh well. Har underskattat hönsnät! vilket material! fastnar i allt men är otroligt böjbart och lättjobbat. har egentligen bara börjat göra former och testat att bygga "kroppar&q

I början hade jag mycket tankar/idéer, allt var en ingång och inspiration till skapandet. Extra mottaglig och insöp allt i omgivningen, andra konstverk och konstnärer. Angrep ordet på olika sätt men försökte också bara fokusera på själva görandet och att komma igång.   Så mycket olika ingångar och intryck och viljor att de blir någon form av kreativ stress, viljan att förmedla den bilden i huvudet och känslan som föddes av inriktningen makt och motstånd. Men även en rädsla och prestationsångest att välja rätt. Har fått bearbetat mina tankar lite för att komma fram till hur och vad jag vill gestalta. Sortera upp och göra begripligt för mig själv.   Kände i början att det var roligt att planera, visualisera tänka på hur, skapa bilder men sen blir själva skapandet inte alltid som en tänkt sig. Eller så är det inte lika mycket glädje i de. Motivationen försvinner. Känner mig inte så motiverad längre, har skapat någon form av distans till allt. Måste börja igen. Har kikat runt lite på andra

Började i lera häromdan, satte igång med papier marche i helgen. klibbigt och klistrigt men kul, kokade ihop socker potatismjöl och vatten till en geléliknande sörja. fick minnen från fritids och mamma som byggde olika figurer i köket när jag var liten. När jag höll på med leran tidigare i veckan kändes det som om det skulle bli en stor utmaning att få ihop olika delar då det är ett skört och tungt material innan det bränns. blev lite omotiverad och började tänka på att bygga och skulptera i något annat material. papier maché är ju tacksamt på det sättet att det är lätt att bygga en struktur som inte är så tung. får se vad det blir.. Tankar på girighet som makt, att ofta dom som redan har makt blir giriga. funderar hur jag ska omsätta det? hur ska jag som lärare omsätta och göra motstånd mot girighet i skolan? kan jag istället vända på det?Till exempel att ta makten som lärare och inte låta mina elever vara begränsade och tillbakahållsamma, utan vara giriga och roffa åt sig kunskap. sp

skönt det var med handledning i en liten grupp där det fanns utrymme för tankar och reflektioner, det gjorde mycket för min process att höra andra. Så fin grupp oxå!   Inser mer och mer att jag har en väldigt massa tankar och bilder i huvudet som jag försöker förklara och visualisera, har alltid vart så och ibland känns det för mycket,får inte till orden. blir oxå ställd över min oförmåga att konkretisera och reflektera över vad de betyder för mig, ska försöka bli bättre på de.. började häromdagen med en tankekarta, ibland tycker jag det är bra ibland blir jag rastlös och svävar iväg i tanken vilket då föder nya tankar, VILKET i sin tur är fantastiskt men ibland för mycket. Efter handledningen åkte jag till verkstan och satte igång, kändes kul men var så otroligt trött. Åkte hem och tänkte på hur jag ska fortsätta, blir sugen på papier marché eller kanske något annat material, frigolit, kartong, armeringsjärn?! eeeeh papier marché låter mys   Fick precis en nyhetspopup från etc. "

Under helgen har jag tänkt på Hur och Vad jag vill göra. Vad är det jag vill gestalta? Behöver jag utgå från ett ord eller kan de vara en bild jag har i huvudet? Jag har en tanke om att jag vill gestalta rikas makt på ett vulgärt sätt, lite så som jag ser det.   Jag hade velat bygga något 3 dimensionellt för att förstärka det visuella uttrycket, så Hur - gestalta är nog än så länge i lera, bygga, skulptera. Lera är ett format som jag har arbetat med i många år, det är för mig fritt skapande och meditation när jag kommer till min verkstad. Då de är ett bekvämt material vill jag utforska processen som jag aldrig egentligen har reflekterat över, jag vill undersöka det mer och utforska hur processen går till när det redan finns kunskap i materialet.  Jag har oxå valt lera pga att jag känner mig stressad, jag har mycket tankar i huvudet och låter jag gestaltandet få vara prestigelöst och något jag är lite mer bekväm i känns det lättare att fokusera på processen.  Ett annat Vad och Hur är hu

…Röda floder rinner längs fasaden och där nere växer snödroppar kalla. När de spytt klart går de ut genom dörren för att hämta mera att fylla det tomma gapet med. Han går förbi djuren som ligger i pölar av röda rosor, när han kommer till kyrkogården plockar han upp alla blommor och lägger i sin skrinda…   Flödeskrivning vi fick göra när vi valt ett ord   Den här kursen fokuserar på gestaltning som en undersökande metod där vi ska utgå från ordet makt och motstånd. Det hela började med att vi fick skriva associationer till makt. Jag tänker ofta på makt och hur maktlös jag kan känna mig till både saker som jag har svårt att påverka själv men även saker som har tagit makten över mig och som jag låter mig styras av.   Det senaste har jag tänkt mycket på kulturellt kapital som Bourdieu var känd för, liksom den förtrogenhet, framträdelse som det innebär, vilket jag har tänkt på ofta i möten med människor. De är som en osynlig makt som placerar människor i fack. Borde inte låta mig bli påverk

  Under veckan skulle vi skriva ett tal med utgångspunkt i en text om lärande och demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. tyckte det kändes så otroligt svårt och jobbigt att både skriva och hålla tal, gillade inte den prestationsångesten som kom. men efter att ha lyssnat på allas tal så fick jag ny energi och blev peppad på plugget blev oxå så glad och varm över allas tankar och hoppfull att det finns så fina människor som ska bli lärare